I dag skulle du ha sett oss Börje!


Börje hade en högt uppsatt position hos oss.

I dag skulle du ha sett oss Börje!

 

Nicke har klättrat i träd och kapat topparna på alarna, så att de förblir vackra och rakstammade med lövverk som bollar. Jag har ansat Samuelstrand och Karlsudde, sådant som du brukade hjälpa oss med.

 

När du kom in i vårt liv för si sådär fem sex år sedan blev det så enkelt att förverkliga alla våra drömmar om en fin trädgård med planteringar, Yellow Brick Road, Främre och Öfvre soldäck, Franska terrasser, Snickeboa och Sjösal. Du och jag Börje, vi fixade allt det där tillsammans. Jag designade och gjorde bygglovsritningar, du stod för grovgörat och jag för finliret. Och så skrattade vi hela dagarna. Det var något med våra skilda sätt att se på saker men samma humor som gjorde allt så roligt. Nicke var sällan närvarande när vi jobbade, men vi åt frukost tillsammans alla tre innan Nicke stack iväg och skrev, sjöng eller spelade teater.  Sedan jobbade du utan avbrott. Jag brukade tillreda enkla luncher och du uppskattade dem alltid. När jag gjorde Gazpacho var du lyrisk ”Sån här mat skulle jag vilja äta jämt, det är så gott och det känns så nyttigt.” sa du.

 

Förutom allt grävande, byggande, stensättande, murande, trädfällande, gjutande, skottande och städande, hämtade du oss på Arlanda när vi hade varit utomlands, tände du marschaller för att välkomna oss hem, tog du hand om Chaplin när vi var borta, plockade du blomster till sommarfesterna och rönnbär att dekorera kräftfestens bord med. Och allt gjorde du för att du älskade att hålla igång. Du tyckte inte alls om att vara sysslolös och det var du aldrig heller. Många var dem du ställde upp för.

 

Första året bodde du rakt över gatan hos Ella, en käresta sedan 15-årsåldern. Ni hade levat ömsom var för sig, ömsom tillsammans sedan dess.  Ni hade en kärlek som aldrig tröt, den bara vilade ibland. Under en sådan vila blev ni särbos i centrala Rimbo. Ella flyttade till ett hus och du till en lägenhet. Du och Ella förblev oss nära trots flytten. Vi åt middagar tillsammans lite då och då, oftast hos Ella, ibland här, men även hemma hos dig. Kommer du ihåg dagen före julafton när du bjöd på Janssons frestelse som du hade provlagat för att sedan laga mer till dina barn på julafton? Kommer du ihåg när Sjösalen var klar och vi festade och sjöng en specialsång till dig? Kommer du ihåg överraskningsfesten hemma hos Gun-Britt när du hade fyllt 70 i januari förra året? Du, Ella, Gun-Britt, Nicke och jag, vilket gäng! Vad roligt vi hade tillsammans.

 

En kylig novemberlördag för snart nio månader sedan var jag på Vasateatern i mitt jobb. Telefonsamtalet kom precis före paus och jag höll på att sammanställa aftonens statistik. Det var Ellas vän som ringde från Norrtälje sjukhus. Ella satt bredvid och grät ljudligt. Du hade hjälpt 92-åriga tant Kerstin i Rimbo med att klippa buskar, sedan hade du åkt till Salmunge för att lasta av riset. När personalen på återvinningscentralen tyckte du varit nere vid risavlämningen väldigt länge, gick de ner och kollade. Då låg du där framstupa och redan kall. Grepen hade du lutat mot släpet.

 

Jag hade ringt dig dagen innan och frågat om du kunde komma på kort varsel och städa mina golv. ”Hur kort? ” sa du. Jag sa ”I morgon eller på måndag.” och du svarade ”Då tar jag det måndag förmiddag, för på eftermiddagen ska jag hjälpa Nicke sätta upp affischer i Täby och i morgon ska jag klippa buskar hos tant Kerstin.”

 

Häromnatten kom du till mig i drömmen. Jag drömde att jag låg och sov i Paulunen. När jag vaknade och drog upp rullgardinen, stod du där på en stege med ditt breda leende och målade fönstret. Jag log tillbaka och sa - ”Men där kan du inte stå Börje, du är ju död.”. Då bleknade du i kanterna och suddades sakta ut. Hade jag varit religiös hade jag definitivt trott att det var en uppenbarelse, men nu är jag inte det, och jag måste acceptera att det bara var en dröm.

 

Du saknas oss varje dag.



Snickeboa, ett av Börjes och mina alster.


Kommentarer
Postat av: Nica

Ja, Börje var sannerligen en stark, god och omtänksam människa. Är så glad att jag faktiskt fick träffa honom ganska många gånger - och även dela en av dina ljuvliga luncher tillsammans med denne kraftkarl. (en härlig kycklingsallad med Bengans citronolivolja, om jag inte minns fel)

Minns också när ni gick runt och pekade, tittade, fnulade och ritade på allt från trappor till Sjösalsfönster - och jag trampade efter och myste.

Ett fint inlägg, Marianne - om en fin människa.

Kanske var det bra att han gick bort hastigt. Har svårt att se honom på nån långvård - oförmögen.



Puss på deh! Ses snart :)

2010-08-16 @ 13:51:27
URL: http://nicasnyttigheter.blogspot.com
Postat av: Gunilla o Klasse

Nu blev det några tårar.

Tänk om vi hade fler "Börjar" i vårt land.

En härlig kille.

Fånga dagen.

Gunilla o Klasse Solbacken

2010-08-16 @ 17:24:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0