That´s what friends are for!


Utsikt från vår balkong i Alicante.

That´s what friends are for!

 

Tack för hjälpen Simon, Ann-Marie, Mia, Maths, Annica, Mathilda, Sanna och Erik. I dagarna två har ni och jag fixat en flytt från 2:a i 86:an till 3:a i 318, samma gata. Maken och en delsbo som borde vara de naturliga flyttgubbarna, lönearbetade förstås som alltid när det är flyttdags. Men jag är ju så innerligt lyckligt lottad med en stab av arbetsfrivilliga vänner som kånkar i snö och slask när man kallar. Just därför kunde männen jag delar vinterboningen/kontoret med, stiga in i möblerade rum efter veckans Liketspelningar i Uddevalla, Nässjö, Motala och Norrköping. Nåja, så enkelt som en flytt från den ena till den anda lägenheten var det förstås inte.

 

I fredgas, direkt efter avslutat bostadsrättsköp, proppade sonen Simon och jag C5:an full med fyllda resväskor från mäklarens garage (mäklaren ställde upp med lagerutrymmet så jag kunde stajla 86:an inför visningarna) sedan blev det två småprylsresor tur och retur mellan Roslagens Rö och nya lyan. Därefter tömde vi 86:ans källarutrymme på kostymer från 60 produktioner (dessbättre ganska rensat sedan tidigare flyttar) vilket blev tre fram-och-tillbaka-resor mellan gamla och nya källaren och därefter en sista småprylsresa från den ena till den andra lägenheten. Vi hann faktisk med en vegochili till lunch i Rö och en snabbkomponerad vegomiddag framför ”På Spåret” och ”Skavlan” innan dagens sista lass avpolleterades. Sedan gjorde vi natt. Simon hos sig och jag i Rö.

 

Lördag morgon var det på det igen. Jag lastade bilen full i Rö och tömde i 318. Klockan 12.30 kom förstärkningen (bestående av alla de övriga ovan nämnda utom Simon) till 86:an, där det genast sattes igång med ett frenetiskt packande av innehåll från köksskåp och andra utrymmen medan Maths och jag hämtade en lastbil i vilken vi lastade och lossade glasdörrade Billyhyllor, som liksom de fyllda resväskorna Simon och jag hade hämtat dagen innan, hade fått vila ett par veckor i mäklarens garage. Innanmätet från alla skåp och lådor i 86:an fick nya placeringar på 318 av den ena styrkan medan den andra tog lastbilen till Rö för att hämta soffgrupp, Bruno Mathssonstolen Pernilla, säng och kista som skulle till 318 enär vi ska göra en möbelrockad, inte bara flytta. Efter avslutat värv intogs Chili con Carne i trötta vänners lag. Tyvärr blev det ganska tomt i Röska palatset eftersom vi planerat att möblera där med bland annat soffan som vi inte kan ta från den stylade 86:an som ännu ej hittat sin nya ägare. Men det sägs att man måste ha is i magen när man ska sälja lägenheter, och det har maken och jag för vi sitter just nu på ett plan till Alicante. Där ska vi rulla tummarna i fem dagar, sånär som på en timme då maken ska upplåta sin vackraste Sinatrastämma för 80 svenskar i förskingringen, medan jag ska förgås av nervositet över att behöva sköta tekniken.

 

Tack Simon och alla käraste vänner för hjälpen, utan er hade jag inte kunnat genomföra flytten.


Kommentarer
Postat av: Eva

Vilken välregisserad flytt! Ha nu riktigt sköna dagar i Alicante!

Kram

2011-03-01 @ 08:10:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0