Minnenas album! Del 48.

Forshedalustspelet!

 


Tänk att jag hittade manuset, komplett! Och med all rätt kan man
undra vad det är för en lustig gubbe som är ritad på manusets
första sida. Jo, det kan jag förklara; den består av några av de
gummidetaljer som tillverkades på Forsheda AB. Helgon-ringen
är en tätningsring som heter G-ringen, på ansiktet sitter en
civilgasmask, kroppen är någon slags bildetalj som ska sitta
runt fjädringen och armarna är båtförtöjningsdon.
 

1946 hade min driftige far Sigge och två av honom noggrant utvalda kompanjoner startat en gummifabrik i mamma Vivians barndoms samhälle Forsheda. De tre delägarna tillsammans med sina respektive fruar visade sig utgöra den perfekta mixen för en framgångssaga av stort mått. 1986, fyrtio år senare hade deras företag vuxit till en världsomspännande koncern, fortfarande med bas i lilla småländska Forsheda.
   Detta skulle firas stort. Min syster Eva fick idén att iscensätta ett spel om företagets historia och sålde in den, Nicke fick i uppdrag att skriva spelet och jag skulle regissera. Under vintern och våren hade maken gjort ett par resor till Forsheda och intervjuat de tre grundarna, han hade också samtalat med några av arbetarna som varit med från allra första början och även med flera ur det yngre gardet, för att tillgodogöra sig en så bra bild som möjligt av företagets och det lilla samhällets historia. Sista veckan på Kolboda, där vi bott under sommarens eskapader, fick före detta operettcharmören, numera författarmaken tid att skriva ihop det slutgiltiga manuset.
   Syster Eva producerade och fixade med allt det praktiska runtomkrig, som att kalla till auditions bland företagets personal, starta upp workshops, skaffa replokaler, hyra orkester, sammanställa program med mera. Jag hade ju vanan inne att arrangera studiecirklar, så jag delgav mina kunskaper till syrran som startade cirklar i bland annat kostymsömnad, scenografi, videoinspelning och skådespeleri. Jag hade farit till Forsheda ett par vändor under våren och fått ihop ett drivet gäng scentalanger, både sångare och teaterapor bland gummiarbetarna och till och med tjuvstartat med repetitionerna. Till ensemblen lades sedan den lokala revykungen Sven Slättengren, den operasjungande Värnamobagaren Ove Danås, proffsmusiker, köledare samt Nicke.
   Den första augusti anlände lilla familjen Tedenstad-Wagemyr till min barndoms sommarstuga vid Bolmen, som jag och mina syskon hade fått prova att sköta tillsammans, nu när mamma och pappa köpt en ny stuga nära golfbanan. Det var som att komma hem fast bättre. Mamma och pappa tog hand om barnen och roade dem i omgivningarna runt nya sommarstugan vid badsjön Hindsen, dagar, kvällar och ibland även nätter så jag kunde känna mig trygg i vetskapen att de fick springa runt barfota bland blommor och blader och plaska i sommarvarma vatten, medan jag under några veckor drillade alla medverkande i denna 40-hövdade lustspelsuppsättning som mynnade i fyra storslagna föreställningar i ett 1000-mannatält, inhyrt från en pingstförsamnling och uppställt bredvid gummifabriken. Företaget bjöd alla som ville komma och se spelet, dessutom var det öppet hus på fabriken med tipspromenad, goodiebags, utställning och korvgrillning. Premiärkvällen bjöds det på VIP-bankett för landshövdingen och andra höga höns. Festligheterna avslutades med ett jättelikt fyrverkeri. En riktig dunderfest i dagarna tre, som lockade flera tusen besökare trots att samhällets invånarantal var betydligt lägre. En pampig avslutning på denna mycket dramatiska och teatrala sommar.
   I början av september återvände vi hem på riktig, till vårt egna hus i Täby, som under vår frånvaro hade passats av storstadssemestrande kusiner från landet. Nu väntade en helt ny fas i våra liv.

 

Snart var det dags för mitt livs karriärval.


RSS 2.0